Fenomenologi som metod
Vad fenomenologi är, de begrepp du behöver och hur en fenomenologisk analys av intervjuer går till.
I korthet: fenomenologi är läran om hur något visar sig för den som upplever det. Som forskningsmetod används den för att beskriva hur människor erfar ett fenomen, till exempel att leva med smärta eller att bli förälder, oftast utifrån intervjuer. Filosofin grundades av Edmund Husserl i början av 1900-talet.
Vad är fenomenologi?
Fenomenologin vill gå "till sakerna själva": i stället för att förklara ett fenomen med orsaker och teorier beskriver den hur det faktiskt upplevs. Ett fenomen är det som visar sig för någon, och frågan är vad som gör en upplevelse till just den upplevelsen.
Husserl såg fenomenologin som en filosofi om medvetandet. Martin Heidegger förde den mot frågan om hur vi existerar i världen, och därifrån går en väg till hermeneutiken. Båda traditionerna lever kvar i metoderna nedan.
Begreppen du behöver
| Begrepp | Vad det betyder |
|---|---|
| Livsvärld | Världen som vi lever i och tar för given, före all teori. |
| Intentionalitet | Medvetandet är alltid riktat mot något: vi upplever alltid något. |
| Epoché, reduktion | Att sätta sina antaganden inom parentes, så att fenomenet kan visa sig som det är. I metodlitteraturen kallas det också att tygla sin förförståelse. |
| Essens, struktur | Det som gör fenomenet till det det är, och som finns kvar i alla deltagares upplevelser. |
| Levd erfarenhet | Upplevelsen som den levs, inte som den förklaras i efterhand. |
Fenomenologisk metod: tre vanliga varianter
| Variant | Grund | Resultatet blir | Vanlig i |
|---|---|---|---|
| Deskriptiv fenomenologi (Giorgi) | Husserl. Beskriver utan att tolka. | En generell struktur för fenomenet, med dess beståndsdelar | Psykologi, vårdvetenskap |
| Reflekterande livsvärldsforskning (Dahlberg m.fl.) | Husserl och Merleau-Ponty. Öppenhet och följsamhet mot fenomenet. | Fenomenets väsensstruktur och dess variationer | Svensk vårdvetenskap |
| IPA, tolkande fenomenologisk analys (Smith m.fl.) | Fenomenologi och hermeneutik. Forskaren tolkar deltagarens tolkning. | Teman för varje deltagare och för gruppen | Psykologi, hälsa |
Välj en variant och följ dess litteratur. Att skriva "fenomenologisk ansats" utan att säga vilken metod du följde är det vanligaste misstaget.
Så går en analys enligt Giorgi till
- Läs hela intervjun för att få en känsla för helheten. Analysera ännu inte.
- Dela texten i meningsenheter, där innebörden skiftar.
- Omformulera varje meningsenhet så att det den säger om fenomenet blir tydligt, i ditt ämnes språk.
- Sammanfatta i en struktur: det som är gemensamt och nödvändigt för fenomenet hos deltagarna.
Hela tiden försöker du hålla tillbaka dina egna antaganden, och i metodkapitlet beskriver du vilka de var.
Intervjun i en fenomenologisk studie
- Be om berättelser, inte åsikter. "Kan du berätta om en gång när …" ger levd erfarenhet; "Vad tycker du om …" ger åsikter.
- Följ upp det konkreta. "Hur kändes det?", "Vad gjorde du då?"
- Få deltagare, djupa intervjuer. Deltagarna ska ha erfarenhet av fenomenet. Antalet är ofta litet; IPA rekommenderar särskilt få för den som gör metoden första gången.
- Transkribera nära det sagda. Tvekan och känslouttryck kan bära innebörd. Se hur noga en intervju ska transkriberas.
Mer om att planera och genomföra intervjun står i guiden om semistrukturerad intervju.
Fenomenologi, fenomenografi och hermeneutik
| Fenomenologi | Fenomenografi | Hermeneutik | |
|---|---|---|---|
| Frågar | Vad är upplevelsen av X? | På vilka olika sätt uppfattar människor X? | Vad betyder X, tolkat? |
| Söker | Det gemensamma, väsentliga | Variationen mellan uppfattningar | En djupare förståelse genom tolkning |
| Resultatet | En struktur eller teman | Beskrivningskategorier, ofta i ett utfallsrum | En tolkad helhet |
| Förknippas med | Husserl, Giorgi, Dahlberg | Ference Marton, pedagogik | Gadamer, Ricoeur |
Så skriver du det i metodkapitlet
"Studien har en fenomenologisk ansats, eftersom syftet är att beskriva hur sjuksköterskor erfar att arbeta nattetid. Analysen följde Giorgis (2009) deskriptiva fenomenologiska metod. Under analysen eftersträvades att hålla tillbaka förförståelsen, som beskrivs i avsnitt 3.4."
Vanliga misstag
- "Fenomenologisk ansats" i rubriken, men analysen är en tematisk analys utan koppling till fenomenologin.
- Frågor om åsikter och attityder i stället för upplevelser.
- Resultatet förklarar orsaker, vilket fenomenologin avstår från.
- Förförståelsen nämns inte, eller sägs vara helt bortlagd.
Börja med transkriberingen
En fenomenologisk analys kräver att du läser intervjuerna många gånger, nära texten. Ladda upp inspelningen till Renskrivet, så får du texten uppdelad på intervjuare och intervjuperson, med tider i marginalen så att du kan lyssna på ett ställe igen när tonen spelar roll.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan fenomenografi och fenomenologi?
Fenomenologin söker det gemensamma i hur ett fenomen upplevs. Fenomenografin, som utvecklades i Göteborg av Ference Marton, söker de olika sätt som människor uppfattar något på, och används mest i pedagogik. Se tabellen ovan.
Vad är skillnaden mellan hermeneutik och fenomenologi?
Fenomenologin vill beskriva upplevelsen så som den visar sig. Hermeneutiken menar att all förståelse är tolkning och gör tolkningen till metoden. Många metoder, som IPA och den fenomenologisk-hermeneutiska metoden, kombinerar dem. Läs mer i guiden om hermeneutik.
Vad är Husserls fenomenologi?
Edmund Husserl (1859–1938) ville grunda en filosofi på det som visar sig för medvetandet. Hans begrepp intentionalitet, epoché och livsvärld är grunden för de deskriptiva metoderna.
Vad är fenomenologisk teori?
Fenomenologi är snarare ett perspektiv än en teori som förklarar något. I en uppsats fungerar den som vetenskapsteoretisk utgångspunkt: den bestämmer vilken sorts kunskap du söker, nämligen beskrivningar av upplevelser.
Hur många deltagare behövs?
Det finns ingen regel, och antalet är ofta litet. Det viktiga är att deltagarna har erfarenhet av fenomenet och att intervjuerna ger rika beskrivningar. Följ det din valda metodlitteratur rekommenderar och motivera antalet.
Källor
- Giorgi, A. (2009). The Descriptive Phenomenological Method in Psychology: A Modified Husserlian Approach. Duquesne University Press.
- Dahlberg, K., Dahlberg, H. och Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research (2:a uppl.). Studentlitteratur.
- Smith, J. A., Flowers, P. och Larkin, M. (2009). Interpretative Phenomenological Analysis: Theory, Method and Research. Sage.
- Marton, F. och Booth, S. (1997). Learning and Awareness. Lawrence Erlbaum. (Fenomenografi.)