Tematisk analys steg för steg
Tematisk analys är den vanligaste metoden för att analysera intervjuer i uppsatser. Här är de sex faserna, med ett exempel du kan följa.
I korthet: du läser dina transkriberade intervjuer, markerar det som är intressant med korta etiketter (koder), för ihop koderna till teman och beskriver vad varje tema säger om din forskningsfråga. Metoden beskrevs av Virginia Braun och Victoria Clarke 2006 och har sex faser.
Vad är tematisk analys?
Tematisk analys är ett sätt att hitta, analysera och beskriva mönster i kvalitativt material, oftast intervjuer. Ett mönster kallas ett tema. Metoden är inte bunden till en viss teori, vilket är skälet till att den används i allt från vårdvetenskap till företagsekonomi.
Fråga din handledare vilken variant kursen förväntar sig. Braun och Clarke kallar sedan 2019 sin egen variant för reflexiv tematisk analys, där forskarens tolkning är en del av metoden och inte en felkälla.
De sex faserna
| Fas | Vad du gör | Vad du har efteråt |
|---|---|---|
| 1. Lär känna materialet | Transkribera intervjuerna och läs dem flera gånger. Anteckna första intryck. | Transkript och lösa anteckningar |
| 2. Koda | Gå igenom texten rad för rad och sätt en kort etikett på allt som rör din fråga. | En lista med koder och citaten de hör till |
| 3. Sök efter teman | Sortera koderna i grupper som hör ihop. | Förslag till teman, gärna som en tankekarta |
| 4. Granska temana | Läs citaten under varje tema. Håller temat ihop? Skiljer det sig från de andra? Stämmer det med hela materialet? | Färre och tydligare teman |
| 5. Namnge och definiera | Skriv två eller tre meningar om vad varje tema handlar om och ge det ett namn som säger något. | Definitioner och namn |
| 6. Skriv resultatet | Beskriv varje tema, belägg det med citat och koppla det till din fråga och tidigare forskning. | Resultatkapitlet |
Faserna går inte i en rak linje. Det är normalt att gå tillbaka och koda om när ett tema inte håller.
Skillnaden mellan kod och tema
En kod är en etikett på ett stycke text. Ett tema är ett mönster som flera koder tillsammans visar, och som svarar på något i din forskningsfråga.
| Citat | Kod | Tema |
|---|---|---|
| "Jag svarar på mejl på kvällen, annars hinner jag inte." | Arbetar på fritiden | Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut |
| "Det plingar i mobilen hela helgen." | Alltid nåbar | |
| "Jag har slutat säga att jag är ledig." | Ledighet som inte syns |
Ett tema är inte samma sak som en intervjufråga. "Svar på fråga 3" är en sammanfattning, inte en analys.
Induktiv tematisk analys
I en induktiv tematisk analys kommer koderna ur materialet. Du börjar utan kodlista, läser intervjuerna och sätter etiketter på det deltagarna faktiskt säger. Temana växer fram ur koderna, och teorin kommer in först när du tolkar dem.
- Passar när du vill veta hur människor upplever något, eller när det finns lite tidigare forskning att luta sig mot.
- Så gör du: koda brett och nära orden i texten. Bestäm inte i förväg vad som är viktigt.
- Risken: att temana blir en sammanfattning av vad som sades. Fråga dig vad varje tema säger om forskningsfrågan.
Exemplet i tabellen ovan är induktivt: koden "Alltid nåbar" fanns inte innan citatet lästes.
Helt förutsättningslös blir ingen analys. Braun och Clarke påpekar att du alltid har med dig dina kunskaper och din fråga när du läser. Skriv därför vad du visste om ämnet i förväg.
Deduktiv tematisk analys
I en deduktiv tematisk analys utgår du från en teori eller ett färdigt ramverk. Du bestämmer koderna innan du läser, och letar sedan efter det som passar in under var och en. Braun och Clarke kallar varianten teoristyrd.
- Passar när du vill pröva eller använda en bestämd teori, eller jämföra med en tidigare studie.
- Så gör du: skriv ett kodschema med en kort definition av varje kod, så att du kodar likadant i alla intervjuer.
- Risken: att du missar det som teorin inte har ord för. Ha en kod för det som inte passar in, och gå igenom den efteråt.
Ett exempel med krav–kontroll–stödmodellen, som beskriver arbetsmiljö med de tre begreppen:
| Kod ur teorin | Definition | Citat som passar |
|---|---|---|
| Krav | Det arbetet begär av personen | "Det plingar i mobilen hela helgen." |
| Kontroll | Hur mycket personen själv bestämmer | "Jag lägger upp dagen som jag vill när jag är hemma." |
| Stöd | Hjälp från chef och kollegor | "Det finns ingen att fråga när jag kör fast." |
Induktiv eller deduktiv: vilken ska du välja?
| Induktiv | Deduktiv | |
|---|---|---|
| Koderna kommer från | Materialet | En teori eller ett ramverk |
| Du börjar med | Att läsa intervjuerna | Att skriva ett kodschema |
| Frågan lyder ofta | "Hur upplever …?" | "Hur kan … förstås med hjälp av …?" |
| Teorin används | När du tolkar temana | Redan när du kodar |
Många uppsatser gör båda: de kodar induktivt först och jämför sedan temana med en teori. Det är godtagbart, och då skriver du i vilken ordning du gjorde det. Så här kan det stå i metodkapitlet:
"Analysen var induktiv: koderna formulerades utifrån materialet, utan ett i förväg bestämt kodschema (Braun & Clarke, 2006)."
"Analysen var deduktiv: materialet kodades utifrån krav–kontroll–stödmodellens tre begrepp (Karasek & Theorell, 1990)."
Val du behöver motivera i metodkapitlet
- Induktiv eller deduktiv. Se avsnitten ovan. Blandar du, skriver du det.
- Semantisk eller latent. Semantisk: du håller dig till det som sägs. Latent: du tolkar vad som ligger bakom.
- Hur du kodade. För hand, i ett kalkylark eller i ett program som NVivo. Alla sätt är godtagbara, men beskriv vilket.
Vanliga misstag
- Temana är intervjufrågorna i ny ordning.
- Resultatet består av citat staplade på varandra, utan att du säger vad de visar.
- Temana överlappar, så att samma citat kunde stå under tre av dem.
- Ett tema bygger på en enda person.
- Metodkapitlet säger "tematisk analys" men beskriver inte hur du gick till väga.
Börja med transkriberingen
Fas 1 tar mest tid. Att skriva av en timmes intervju för hand tar ofta fyra till sex timmar. Ladda upp inspelningen till Renskrivet, så får du texten uppdelad på intervjuare och intervjuperson, med tider i marginalen så att du hittar tillbaka till varje citat. Läs igenom och rätta mot ljudet: det räknas också som att lära känna materialet. Mer om hur det går till står i guiden om att transkribera ljud till text.
Innan du laddar upp intervjuer med känsliga uppgifter: kontrollera vad ditt lärosäte kräver, och att deltagarna har fått veta hur inspelningen hanteras.
Förslag på koder och teman?
Vi funderar på att låta Renskrivet föreslå koder och teman ur en färdig intervju, med citaten de bygger på, som en start för fas 2 och 3. Tolkningen är fortfarande din. Skulle du använda det?
Tack, då vet vi. Vi bygger det om tillräckligt många vill ha det.
Vanliga frågor
Hur många teman ska man ha?
Det finns ingen regel. I en kandidatuppsats är tre till fem teman vanligt. Hellre få teman som du hinner beskriva ordentligt än många tunna.
Vad är skillnaden mot innehållsanalys?
Metoderna liknar varandra och orden används olika i olika ämnen. Kvalitativ innehållsanalys, som är vanlig i vårdvetenskap, har en fastare gång från meningsenhet till kod, kategori och tema. Tematisk analys ger större frihet men kräver att du förklarar dina val. Se guiden om kvalitativ innehållsanalys.
Måste jag transkribera hela intervjun?
Det vanliga är att transkribera allt, eftersom du inte i förväg vet vad som blir viktigt. Om du bara skriver av delar ska du säga det och varför.
Hur refererar jag till metoden?
Till Braun och Clarkes artikel från 2006, se källorna nedan. Använder du den reflexiva varianten refererar du också till artikeln från 2019.
Källor
- Braun, V. och Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
- Karasek, R. och Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. Basic Books. (Krav–kontroll–stödmodellen i exemplet.)
- Braun, V. och Clarke, V. (2019). Reflecting on reflexive thematic analysis. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11(4), 589–597. doi:10.1080/2159676X.2019.1628806