Kvalitativ innehållsanalys steg för steg
Metoden som många uppsatser i vårdvetenskap och pedagogik använder för intervjuer, med Graneheim och Lundmans begrepp och ett exempel du kan följa.
I korthet: du delar upp dina transkriberade intervjuer i meningsenheter, kortar ner dem utan att ändra innebörden, sätter en kod på varje och samlar koderna i kategorier. En kategori beskriver det som syns i texten. Går du vidare och tolkar den underliggande innebörden kan du formulera teman. Den svenska varianten beskrevs av Ulla Graneheim och Berit Lundman 2004.
Vad är kvalitativ innehållsanalys?
Innehållsanalys är ett sätt att systematiskt beskriva vad en text innehåller. I den kvantitativa varianten räknar du: hur ofta ett ord eller ämne förekommer. I den kvalitativa varianten beskriver och tolkar du innebörden, och resultatet är kategorier och teman med citat i stället för siffror.
Texten är oftast intervjuer, men kan också vara dagböcker, journaler, öppna enkätsvar eller artiklar.
Begreppen
| Begrepp | Vad det är |
|---|---|
| Analysenhet | Det du analyserar som en helhet, till exempel en hel intervju. |
| Meningsenhet | Ord, meningar eller stycken som hör ihop genom sitt innehåll och sin innebörd. |
| Kondensering | Att korta ner en meningsenhet och behålla kärnan. |
| Kod | En kort etikett på en kondenserad meningsenhet. |
| Kategori | En grupp koder med liknande innehåll. Svarar på frågan "vad?". Kan ha underkategorier. |
| Tema | En röd tråd av underliggande innebörd genom flera kategorier. Svarar på frågan "hur?" och kräver tolkning. |
Steg för steg
- Läs igenom alla intervjuer flera gånger, för att få en känsla för helheten.
- Ta ut meningsenheter som rör din forskningsfråga. Inte för korta, så att sammanhanget försvinner, och inte för långa, så att de rymmer flera innebörder.
- Kondensera varje meningsenhet till en kortare mening som säger samma sak.
- Koda varje kondenserad meningsenhet.
- Sortera koderna i underkategorier och kategorier. En kod hör till en kategori; ingenting ska kunna stå i två.
- Formulera teman om din analys är latent (se nedan).
- Gå tillbaka till texten och kontrollera att kategorierna stämmer med helheten. Det är normalt att göra om steg 4 och 5.
Ett exempel
Forskningsfrågan: hur upplever studenter att studera på distans?
| Meningsenhet | Kondenserad | Kod | Underkategori | Kategori |
|---|---|---|---|---|
| "Jag sitter ensam med datorn hela dagen och har ingen att fråga när jag inte förstår." | Ensam och ingen att fråga | Saknar stöd | Att vara ensam med studierna | Friheten har ett pris |
| "Det är tyst. Man pratar inte med någon på hela veckan." | Pratar inte med någon | Isolering | ||
| "Jag kan plugga när barnen har somnat, det hade aldrig gått annars." | Kan plugga när barnen sover | Studier anpassade efter livet | Att styra sin egen tid | |
| "Men det blir lätt att man skjuter upp allt till söndag kväll." | Skjuter upp | Svårt med självdisciplin |
Ett latent tema som kunde gå igenom flera kategorier: "Att bära ansvaret själv". Det står inte uttryckligen i någon intervju, utan är din tolkning av vad kategorierna tillsammans säger.
Manifest eller latent analys
| Manifest | Latent | |
|---|---|---|
| Du beskriver | Det som uttryckligen sägs | Den underliggande innebörden |
| Resultatet blir | Kategorier | Teman, ofta ovanpå kategorier |
| Tolkningsgrad | Låg, nära texten | Högre, kräver att du motiverar tolkningen |
Graneheim och Lundman betonar att all analys innebär tolkning, men på olika djup och abstraktionsnivå. Skriv vilken nivå du valde och varför.
Induktiv eller deduktiv
I en induktiv (förutsättningslös) analys kommer koderna och kategorierna ur materialet. I en deduktiv analys utgår du från en teori eller tidigare forskning och gör en kategorimatris innan du börjar, som Elo och Kyngäs beskriver. Hsieh och Shannon delar på liknande sätt in metoden i en konventionell, en riktad och en summativ variant, där den sista också räknar förekomster. Mer om skillnaden mellan ansatserna står i guiden om tematisk analys.
Trovärdighet
Graneheim och Lundman beskriver tre aspekter som ditt metodkapitel bör svara på:
- Giltighet (credibility): fångar meningsenheterna och kategorierna det materialet säger? Visa med citat, och visa en tabell som exemplet ovan.
- Pålitlighet (dependability): har du analyserat likadant genom hela materialet, även när din förståelse ändrades på vägen?
- Överförbarhet (transferability): beskriv urval, deltagare och sammanhang så att läsaren kan bedöma om resultatet gäller i andra sammanhang.
Innehållsanalys eller tematisk analys?
| Kvalitativ innehållsanalys | Tematisk analys | |
|---|---|---|
| Gången | Fast: meningsenhet, kondensering, kod, kategori, tema | Sex faser, friare |
| Resultatet | Kategorier och ibland teman | Teman |
| Vanligast i | Vårdvetenskap, pedagogik | Psykologi, samhällsvetenskap, företagsekonomi |
| Källan de flesta hänvisar till | Graneheim och Lundman (2004) | Braun och Clarke (2006) |
Båda passar för intervjuer. Välj den som ditt ämne och din handledare är vana vid, och var konsekvent med begreppen: blanda inte "kategori" från den ena med "tema" från den andra utan att förklara.
Så skriver du det i metodkapitlet
"Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Intervjuerna lästes igenom flera gånger för att få en helhetsbild. Meningsenheter som svarade mot syftet togs ut, kondenserades och kodades. Koderna jämfördes och sorterades i underkategorier och kategorier. Analysen var manifest. Ett exempel på analysprocessen visas i tabell 1."
Vanliga misstag
- Kategorierna är intervjufrågorna i ny ordning.
- Samma kod passar i två kategorier, så kategorierna överlappar.
- Meningsenheterna är så korta att innebörden försvinner.
- Metodkapitlet säger "latent analys" men resultatet beskriver bara vad som sades.
- Det finns ingen tabell som visar hur du gick från citat till kategori.
Börja med transkriberingen
Meningsenheterna tar du ur texten, så ju bättre transkriberingen är, desto lättare blir analysen. Ladda upp inspelningen till Renskrivet, så får du texten uppdelad på intervjuare och intervjuperson, med tider i marginalen så att du hittar tillbaka till varje citat. Hur noga texten behöver vara står i guiden om att transkribera intervjuer till uppsatsen.
Vanliga frågor
Vad är en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman?
En variant från vårdvetenskapen med begreppen meningsenhet, kondensering, kod, kategori och tema, och med giltighet, pålitlighet och överförbarhet som mått på trovärdighet. Artikeln från 2004 är den som oftast citeras i svenska uppsatser. År 2017 skrev författarna en uppföljning om vanliga svårigheter.
Vad säger Bryman om kvalitativ innehållsanalys?
Brymans lärobok Samhällsvetenskapliga metoder tar upp innehållsanalys från samhällsvetenskapens håll. Läser du samhällsvetenskap kan du hänvisa dit; i vårdvetenskap är Graneheim och Lundman vanligare. Använd den källa vars begrepp du följer.
Ska jag ha både kategorier och teman?
Nej, inte alltid. En manifest analys slutar ofta vid kategorier. Teman formulerar du när du tolkar latent innehåll. Skriv vilket du gjorde.
Hur många intervjuer behövs?
Det finns ingen regel. I en kandidatuppsats är sex till tio intervjuer vanligt. Det viktiga är att materialet räcker för att svara på frågan och att du hinner analysera det ordentligt.
Vilka är nackdelarna med metoden?
Den fasta gången kan göra att analysen stannar vid en beskrivning av vad som sades. Och när meningsenheter lyfts ur sitt sammanhang kan innebörden ändras; därför ska du läsa om helheten under arbetet.
Källor
- Graneheim, U. H. och Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
- Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M. och Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34. doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002
- Elo, S. och Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107–115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
- Hsieh, H.-F. och Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. doi:10.1177/1049732305276687