Diskursanalys steg för steg
Vad en diskurs är, vilken inriktning du ska välja till din uppsats och hur analysen går till, med ett exempel du kan följa.
I korthet: en diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå något. I en diskursanalys frågar du inte i första hand vad folk tycker, utan hur språket gör att något framstår som självklart, och vad det får för följder. Du väljer först en inriktning, eftersom den ger dig både begreppen och analysmetoden.
Vad är en diskurs?
Winther Jørgensen och Phillips beskriver en diskurs som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av den. Samma sak kan beskrivas på flera sätt. Den som talar om "bidragstagare" och den som talar om "människor i behov av stöd" kan mena samma personer, men orden gör olika saker möjliga att tänka och göra.
Diskursanalys bygger på att språket inte bara speglar verkligheten utan också är med och forma den. Därför handlar analysen om hur något sägs, vad som tas för givet och vad som lämnas osagt. Hur det förhåller sig till det som verkligen hände är ofta en annan fråga.
De vanligaste inriktningarna
Diskursanalys är inte en enda metod. Skriv vilken inriktning du följer, och använd dess begrepp.
| Inriktning | Frågar | Typiska begrepp | Namn att läsa |
|---|---|---|---|
| Diskursteori | Hur skapas betydelse, och vilka betydelser kämpar om utrymmet? | Nodalpunkt, ekvivalenskedja, antagonism, hegemoni | Laclau och Mouffe |
| Kritisk diskursanalys | Hur hänger språkbruket ihop med makt och samhällsförändring? | Text, diskursiv praktik, social praktik, intertextualitet | Fairclough |
| Diskurspsykologi | Hur använder människor språket i vardagen, och vad uppnår de med det? | Tolkningsrepertoar, subjektsposition | Potter och Wetherell |
Foucault ligger bakom mycket av tänkandet, särskilt kopplingen mellan kunskap och makt, men de flesta uppsatser använder en av inriktningarna ovan. Analyserar du en politisk text eller en utredning är också Carol Bacchis frågor (What's the problem represented to be?) vanliga: vad framställs som problemet, och vad tas för givet i den framställningen?
Steg för steg
- Formulera en fråga om språket. "Hur framställs distansarbete i kommunens riktlinjer?" passar. "Är distansarbete bra?" passar inte.
- Välj inriktning utifrån frågan, och läs det den bygger på.
- Samla och avgränsa materialet. Det kan vara policytexter, artiklar, debattinlägg eller intervjuer. Motivera urvalet. Ett mindre material som du läser noga är ofta bättre.
- Läs igenom allt flera gånger, utan att koda.
- Leta efter mönster med inriktningens begrepp: återkommande ord och metaforer, vad som ställs mot vad, vilka som får tala och vad som framställs som självklart.
- Formulera diskurserna och ge dem namn. Stöd varje påstående med citat.
- Diskutera följderna. Vad gör den här diskursen möjlig, och vad gör den svår att säga eller göra?
Ett exempel
Forskningsfrågan: hur talar chefer om distansarbete? Citaten är påhittade, och analysen följer ett enkelt diskursteoretiskt spår.
| Citat | Vad som händer i språket | Möjlig diskurs |
|---|---|---|
| "Vi måste kunna lita på att folk faktiskt jobbar hemma." | "Faktiskt" antyder att det inte är självklart. Arbete är något som behöver kontrolleras. | Närvaro som bevis |
| "Det är på kontoret det händer, det är där man ser varandra." | Arbete kopplas till att synas. Kontoret framställs som den riktiga platsen. | |
| "Våra medarbetare är vuxna människor och lägger upp sin dag själva." | "Vuxna" ställs mot behovet av kontroll. Ansvar blir något den enskilde bär. | Det egna ansvaret |
| "Den som inte klarar friheten får helt enkelt komma in." | Problem läggs på individen, inte på hur arbetet är ordnat. |
Analysen stannar inte vid att cheferna "tycker olika". Den visar två sätt att förstå vad arbete är. Båda gör något: den första motiverar kontroll, och den andra flyttar ansvaret för svårigheter från arbetsgivaren till den anställde.
Går det att använda intervjuer?
Ja, framför allt i diskurspsykologi, där intresset ligger i hur människor talar. Då är intervjun själv ett samtal där mening skapas, och dina egna frågor är en del av materialet. Du läser alltså inte svaren som en ren beskrivning av vad personen tänker.
Hur noga texten ska vara beror på inriktningen. Analyserar du pauser, omtagningar och att folk talar i munnen på varandra behöver du en detaljerad transkribering, ofta med särskilda tecken. Står innebörden i centrum räcker det oftast med en ordagrann text. Mer om nivåerna står i guiden om att transkribera intervjuer till uppsatsen.
Diskursanalys eller en annan metod?
| Diskursanalys | Tematisk analys | Kvalitativ innehållsanalys | |
|---|---|---|---|
| Frågar | Hur skapas innebörden i språket? | Vilka mönster finns i materialet? | Vad säger texten, och vad betyder det? |
| Språket är | Det du undersöker | En väg till det du undersöker | En väg till det du undersöker |
| Resultatet | Diskurser och deras följder | Teman | Kategorier och ibland teman |
Vill du veta vad dina intervjupersoner upplevt passar tematisk analys eller kvalitativ innehållsanalys ofta bättre.
Så skriver du det i metodkapitlet
"Materialet analyserades med diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, så som den presenteras av Winther Jørgensen och Phillips. Texterna lästes först igenom i sin helhet. Därefter identifierades nodalpunkter och de ord som knöts till dem i ekvivalenskedjor, och de framträdande diskurserna formulerades. Avslutningsvis diskuterades vad respektive diskurs gör möjligt och vad den utesluter."
Vanliga misstag
- Analysen är egentligen en sammanfattning av vad texterna säger.
- Begrepp från olika inriktningar blandas utan att det förklaras.
- Diskurserna är bara ämnen, till exempel "ekonomi" och "miljö".
- Citaten saknas, så läsaren kan inte pröva tolkningen.
- Frågan om vilka följder diskursen får lämnas obesvarad.
- Den egna positionen nämns inte, trots att du själv är del av språket du analyserar.
Börja med transkriberingen
Bygger din analys på intervjuer eller inspelade samtal behöver du dem som text. Ladda upp inspelningen till Renskrivet, så får du texten uppdelad på den som frågar och den som svarar, med tider i marginalen så att du kan gå tillbaka och lyssna på hur något sades.
Vanliga frågor
Vad menas med diskursanalys?
En samling metoder för att undersöka hur språket formar vår förståelse av något. Du analyserar hur något beskrivs, vad som tas för givet och vilka följder det får.
Vad är skillnaden mellan diskursanalys och kritisk diskursanalys?
Diskursanalys är samlingsnamnet. Kritisk diskursanalys är en av inriktningarna, oftast förknippad med Fairclough, som särskilt undersöker hur språkbruk hänger ihop med makt och förändring i samhället.
Vad är en nodalpunkt?
Ett begrepp från Laclau och Mouffe: ett centralt tecken som andra tecken får sin betydelse från. I en text om vården kan "patienten" vara en nodalpunkt, och orden runt omkring visar vad patienten förstås som, till exempel kund eller medborgare.
Hur stort material behövs?
Det finns ingen regel, och i en uppsats är ett mindre material vanligt, eftersom varje text läses noga. Det viktiga är att du kan motivera urvalet och att materialet räcker för att svara på frågan.
Vilken kritik riktas mot metoden?
Att resultatet beror mycket på forskarens tolkning, och att det kan vara svårt för andra att följa hur analysen gjordes. Motverka det genom att visa citat, redovisa stegen och skriva vilka begrepp du använt.
Källor
- Winther Jørgensen, M. och Phillips, L. Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur.
- Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Polity Press.
- Laclau, E. och Mouffe, C. (1985). Hegemony and Socialist Strategy. Verso.
- Potter, J. och Wetherell, M. (1987). Discourse and Social Psychology. Sage.
- Bacchi, C. (2009). Analysing Policy: What's the Problem Represented to Be? Pearson Education.