Induktiv, deduktiv och abduktiv ansats
Vad de tre ansatserna betyder, hur du väljer till din uppsats och hur du skriver det i metodkapitlet, med samma exempel i alla tre.
I korthet: ansatsen säger hur teori och material hänger ihop i din studie. Deduktiv: du börjar i teorin och prövar den mot materialet. Induktiv: du börjar i materialet och låter slutsatserna växa fram ur det. Abduktiv: du växlar mellan materialet och teorin och söker den rimligaste förklaringen.
Skillnaden i en tabell
| Deduktiv | Induktiv | Abduktiv | |
|---|---|---|---|
| Du börjar i | Teorin | Materialet | Något i materialet som behöver förklaras |
| Rörelsen | Från det allmänna till det enskilda | Från det enskilda till det allmänna | Fram och tillbaka mellan material och teori |
| Teorin används | Före, för att ställa upp det du prövar | Efter, för att diskutera resultatet | Under hela arbetet |
| Slutsatsen är | Giltig om utgångspunkterna stämmer | Sannolik, inte säker | Den rimligaste förklaringen just nu |
| Vanligt i | Kvantitativa studier, enkäter och experiment | Kvalitativa studier av nya områden | Kvalitativa studier och fallstudier |
Samma uppsats på tre sätt
Ämnet: varför slutar studenter på distansutbildningar?
Deduktiv ansats
Du utgår från en färdig teori om motivation, som säger att känslan av samhörighet påverkar om man stannar kvar. Ur den formulerar du något som kan prövas: studenter som känner mindre samhörighet hoppar oftare av. Sedan samlar du in svar, gärna med en enkät, och ser om det stämmer.
Induktiv ansats
Du intervjuar studenter som har slutat och ställer öppna frågor. Du kodar svaren utan en färdig teori i ryggen och märker att många nämner samma sak: de visste aldrig om de låg rätt till. Det blir ett av dina resultat. Först i diskussionen jämför du med vad tidigare forskning säger.
Abduktiv ansats
Du intervjuar studenter och stöter på något oväntat: de som hoppade av hade ofta bra betyg. Det stämmer inte med vad du trodde, så du letar efter en teori som kan förklara det, till exempel om känslan av sammanhang i utbildningen. Med den läser du intervjuerna igen, ser nya saker, intervjuar fler och justerar din förklaring.
Så väljer du
- Finns en etablerad teori du vill pröva? Då passar deduktiv ansats.
- Är området lite undersökt, eller vill du höra deltagarnas egna perspektiv? Då passar induktiv ansats.
- Förstår du materialet bäst genom att växla mellan det och teorin? Då passar abduktiv ansats. Många kvalitativa uppsatser arbetar i praktiken så.
Fråga också din handledare. Vissa ämnen har en tydlig vana, och det är bättre att beskriva ärligt hur du gjorde än att välja det ord som låter bäst.
Är kvalitativ alltid induktiv?
Nej. Kvalitativ och kvantitativ säger vad för slags material du arbetar med, medan ansatsen säger hur du förhåller dig till teori. De brukar följas åt, men inte alltid. En intervjustudie kan vara deduktiv, om du analyserar svaren med kategorier du hämtat från en teori i förväg. Både tematisk analys och kvalitativ innehållsanalys går att göra på båda sätten.
Helt induktivt är dessutom svårt att arbeta. Du har läst, du har ett ämne och du ställer vissa frågor och inte andra. Skriv därför vad du hade med dig in i analysen.
Tre slutledningar som ligger bakom orden
Orden kommer från logiken, och ett klassiskt sätt att visa skillnaden ser ut så här:
- Deduktion: alla människor är dödliga. Sokrates är en människa. Alltså är Sokrates dödlig. Stämmer de två första meningarna måste slutsatsen stämma.
- Induktion: alla svanar jag har sett är vita. Alltså är alla svanar vita. Slutsatsen är rimlig, men en enda svart svan räcker för att den ska falla.
- Abduktion: gräset är blött på morgonen. Har det regnat i natt skulle det vara blött. Alltså har det troligen regnat. Slutsatsen är den rimligaste förklaringen, tills du vet att grannen vattnade.
Begreppet abduktion brukar föras tillbaka på filosofen Charles S. Peirce. I svenska metodböcker är Alvesson och Sköldberg en vanlig källa.
Så skriver du det i metodkapitlet
Säg vilken ansats du använt, varför den passar frågan och vad den betydde i praktiken.
Deduktiv: "Studien har en deduktiv ansats. Utifrån [teorin] formulerades hypotesen att [hypotesen], som sedan prövades med hjälp av en enkät."
Induktiv: "Studien har en induktiv ansats, eftersom området är lite undersökt och syftet var att fånga deltagarnas egna perspektiv. Koderna och temana växte fram ur materialet, och teorin användes först i diskussionen."
Abduktiv: "Studien har en abduktiv ansats. Analysen växlade mellan materialet och teorin: oväntade mönster i de första intervjuerna ledde till [teorin], som sedan användes för att läsa materialet på nytt och för att forma de följande intervjuerna."
Vanliga misstag
- Metodkapitlet säger "induktiv", men koderna är en färdig teoris begrepp.
- Metodkapitlet säger "deduktiv", men teorin kom in först när analysen var klar.
- Ordet "abduktiv" används som ursäkt för att arbetet inte hade någon tydlig ordning. Visa hur du växlade.
- Ansatsen blandas ihop med metoden: "intervjuer" är en metod, inte en ansats.
Börja med transkriberingen
Oavsett ansats går du tillbaka till intervjuerna många gånger, och vid en abduktiv ansats läser du dem på nytt med ny teori i handen. Ladda upp inspelningen till Renskrivet, så får du texten uppdelad på den som frågar och den som svarar, med tider i marginalen så att du hittar tillbaka till varje citat.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan induktiv och deduktiv ansats?
Med deduktiv ansats börjar du i en teori och prövar den mot materialet. Med induktiv ansats börjar du i materialet och låter slutsatserna växa fram ur det.
Vad betyder abduktiv ansats?
Att du växlar mellan material och teori. Du utgår från något i materialet som behöver förklaras, söker den rimligaste förklaringen, och prövar den mot materialet igen.
Är abduktion samma sak som att kombinera induktion och deduktion?
Så beskrivs det ofta, och det räcker långt i en uppsats. Men abduktion har också något eget: det handlar om att föreslå en förklaring till något oväntat, inte bara att göra båda delarna i tur och ordning.
Måste jag skriva vilken ansats jag har?
I de flesta uppsatser förväntas det, men vanan skiljer sig mellan ämnen. Fråga din handledare, och se hur tidigare uppsatser på din utbildning gjort.
Kan en uppsats ha flera ansatser?
Ja. Tematisk analys kan till exempel börja med några koder från en teori och samtidigt lägga till nya ur materialet. Skriv då vad som kom varifrån, så att läsaren kan följa det.
Källor
- Alvesson, M. och Sköldberg, K. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur.
- Bryman, A. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
- Dubois, A. och Gadde, L.-E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of Business Research, 55(7), 553–560. doi:10.1016/S0148-2963(00)00195-8
- Timmermans, S. och Tavory, I. (2012). Theory Construction in Qualitative Research: From Grounded Theory to Abductive Analysis. Sociological Theory, 30(3), 167–186. doi:10.1177/0735275112457914