Fallstudie steg för steg
När en fallstudie passar, hur du väljer och avgränsar ditt fall, och vad du svarar när någon frågar om du kan generalisera.
I korthet: i en fallstudie undersöker du ett avgränsat fall på djupet, i sitt verkliga sammanhang, och oftast med flera slags material, till exempel intervjuer, dokument och observationer. Metoden passar när du vill förstå hur eller varför något händer, och när det inte går att skilja det du studerar från sammanhanget det ingår i.
Vad är en fallstudie?
Ett fall kan vara en organisation, en skola, en person, ett projekt eller en händelse. Robert Yin beskriver en fallstudie som en undersökning av ett samtida fenomen på djupet och i dess verkliga sammanhang, särskilt när gränsen mellan fenomenet och sammanhanget inte är tydlig.
Fallstudie är en forskningsdesign snarare än en metod för att samla in material. Du väljer vilka metoder du använder i den, och de kan vara både kvalitativa och kvantitativa. I uppsatser är intervjuer och dokument vanligast.
När passar en fallstudie?
- Du frågar hur eller varför, inte hur många eller hur ofta.
- Du vill studera något som pågår, eller nyligen har hänt, där det sker.
- Du kan inte styra det du studerar, som du hade kunnat i ett experiment.
- Du har tillgång: någon släpper in dig och du får prata med rätt personer.
Vill du veta hur vanligt något är passar en enkät bättre. Vill du veta hur människor upplever något, utan att ett särskilt sammanhang spelar roll, räcker det ofta med intervjuer och en tematisk analys, utan att du behöver kalla det en fallstudie.
Olika slags fallstudier
| Typ | Vad det betyder | Passar när |
|---|---|---|
| Enkelfallsstudie | Ett enda fall, på djupet | Fallet är ovanligt, avgörande eller särskilt typiskt. Vanligast i uppsatser. |
| Flerfallsstudie | Två eller flera fall som jämförs | Du vill se likheter och skillnader mellan sammanhang. |
| Utforskande | Tar reda på vad som är värt att fråga | Området är lite undersökt. |
| Beskrivande | Ger en rik bild av fallet | Det är viktigt att förstå hur det faktiskt ser ut. |
| Förklarande | Söker orsaker och samband | Du vill förstå varför något blev som det blev. |
Robert Stake delar i stället upp efter varför fallet studeras: för att fallet självt är intressant, eller för att det kan belysa något större.
Steg för steg
- Formulera frågan. "Hur införde kommunen sitt nya journalsystem, och varför gick det så trögt på en av enheterna?"
- Definiera fallet, så att du vet vad som är ett fall av vad.
- Avgränsa det: vilken tid, vilken plats, vilka personer. Det som ligger utanför behöver du inte undersöka.
- Välj fallet och motivera valet. "Min arbetsplats" kan vara ett bra fall, men skriv varför det hjälper dig att svara på frågan, och vad det gör med din roll.
- Samla material från flera håll: intervjuer, dokument, mejl, protokoll, observationer.
- Analysera. Använd en metod du kan beskriva, till exempel tematisk analys eller kvalitativ innehållsanalys. Att bara berätta vad som hände räcker inte.
- Jämför källorna. Stämmer det folk säger med det dokumenten visar? Skillnaderna är ofta det mest intressanta.
- Skriv fram slutsatsen och relatera den till tidigare forskning eller teori.
Ett exempel
Frågan: varför blev det nya journalsystemet väl mottaget på en vårdcentral och dåligt på en annan i samma region? Det här är ett påhittat exempel på en flerfallsstudie med två fall.
| Källa | Vad den kan visa | Exempel på fynd |
|---|---|---|
| Intervjuer med personalen | Hur införandet upplevdes | "Vi fick veta det två veckor innan." |
| Protokoll från ledningsmöten | Vad som beslutades, och när | Utbildningen flyttades fram två gånger på den ena enheten. |
| Observationer under en arbetsdag | Hur systemet faktiskt används | På den trögare enheten skriver personalen på papper först. |
Var källa för sig ger en del av bilden. Tillsammans visar de att skillnaden kan handla om tidpunkten för utbildningen, inte om systemet. Att låta flera källor belysa samma sak kallas triangulering.
Kan man generalisera från en fallstudie?
Det är den vanligaste invändningen, så skriv ditt svar i metodkapitlet. Du kan inte säga att alla vårdcentraler är likadana utifrån en eller två. Det kallas statistisk generalisering, och det är inte vad en fallstudie är till för.
Du kan däremot göra två andra saker:
- Analytisk generalisering, som Yin kallar det: fallet säger något om en teori. Du jämför resultatet med teorin, och kan stödja, utveckla eller ifrågasätta den.
- Överförbarhet: du beskriver fallet så noga att läsaren själv kan bedöma om det gäller i andra sammanhang.
Bent Flyvbjergs artikel Five Misunderstandings About Case-Study Research är bra att hänvisa till här. Den visar bland annat hur ett enda väl valt fall kan säga mycket, om det till exempel motsäger en teori.
Så skriver du det i metodkapitlet
"Studien är utformad som en enkelfallsstudie (Yin), eftersom syftet var att förstå hur ett införande gick till i sitt sammanhang. Fallet, [organisationen], valdes för att [motivering] och avgränsades till [tid och enhet]. Materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer, styrdokument och protokoll. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys, och resultatet jämfördes med dokumenten. Studien syftar inte till statistisk generalisering, utan fallet beskrivs utförligt så att läsaren kan bedöma om resultatet går att överföra till andra sammanhang."
Vanliga misstag
- Fallet är inte avgränsat, så materialet växer utan ände.
- Fallet valdes för att det var lätt att få tillgång till, och inget annat skäl anges.
- Resultatet är en berättelse om vad som hände, utan analys.
- Bara en sorts källa används, trots att uppsatsen kallar sig fallstudie.
- Du studerar din egen arbetsplats utan att skriva vad det betyder för vad folk säger till dig.
- Organisationen går att känna igen, trots att personerna lovats anonymitet.
Börja med transkriberingen
Intervjuerna ska kunna jämföras med dokumenten, så du behöver dem som text. Ladda upp inspelningen till Renskrivet, så får du texten uppdelad på den som frågar och den som svarar, med tider i marginalen så att du hittar tillbaka till varje citat. Hur noga texten behöver vara står i guiden om att transkribera intervjuer till uppsatsen.
Vanliga frågor
Är en fallstudie kvalitativ eller kvantitativ?
Den kan vara båda. Fallstudie säger hur studien är upplagd, inte vilket slags material du har. I de flesta uppsatser är den kvalitativ, med intervjuer och dokument.
Hur många intervjuer behövs i en fallstudie?
Det finns ingen regel. Det beror på hur stort fallet är och vilka andra källor du har. Det viktiga är att du talat med personer som kan svara på frågan från olika håll, inte bara från ett.
Vad är skillnaden mellan en fallstudie och en intervjustudie?
I en fallstudie är ett avgränsat fall i centrum, och du använder oftast flera slags källor. I en intervjustudie är det de intervjuades erfarenheter som står i centrum, och de behöver inte höra till samma sammanhang.
Får jag göra en fallstudie på min egen arbetsplats?
Ja, om handledaren och arbetsplatsen är med på det. Du får lätt tillgång och förstår sammanhanget, men folk kan säga annat till en kollega, och du kan ta saker för givna. Skriv hur du hanterat det.
Vilka är nackdelarna med en fallstudie?
Den tar tid, materialet kan bli stort och resultatet går inte att generalisera statistiskt. Det kan också vara svårt att skydda deltagarnas anonymitet i ett litet och känt fall.
Källor
- Yin, R. K. Case Study Research and Applications: Design and Methods. Sage.
- Stake, R. E. (1995). The Art of Case Study Research. Sage.
- Flyvbjerg, B. (2006). Five Misunderstandings About Case-Study Research. Qualitative Inquiry, 12(2), 219–245. doi:10.1177/1077800405284363
- Merriam, S. B. Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur.